Barrikader i skolan
Debatt i BT
I dag hade Lennart Andreasson ett inlägg i BT angående valfriheten i skolan.
BT Svar Direkt "svarade direkt" och använde ett ordval, som tydligt, väldigt
tydligt, visar på de både märkliga och onödiga motsättningar som finns.
Sverige använder själv ofta ordet lagom för att beskriva den konsenus vi an-
ser förfeligger. Sverige är allt annat än landet lagom. Vi går från den ena ytter-
ligen till den andra, visst , lägger man ihop dessa ytterligheter och tar snittet
blir det "lagom".
Bra exempel på ytterlighet till ytterlighet är Sveriges inträde i EU. På kvällen
en viss dag var i princip alla "obegåvade lantisar på gränsen till landsförrädare"
om man inte var motståndare till EU inträde. På morgonen dagen därpå kan man
sätta på TV och ta del av Ingvar Carlsson (statsminister) när Sverige lämnar in
ansökningar till EU. Från den morgonen var alla i princip "obegåvade lantisar på
gränsen till landsförrädare" om man var EU motståndare.
Alla ställer in sig i ledet, nästan alla är det bäst att tillägga.
Försäkringskassan är ett annat bra exempel. En viss dag "attackerar" man svaga
och utsatta grupper om man så mycket som ens antyder att fusk kan förekomma.
Alla infogar sig i ledet. Dagen därpå ska det sparas och då är alla som sjukskriver
sig presumtiva fifflare. Ytterligheter ,ja, lagom vore mitt emellan.
Diskussionen om valfriheten följer samma rigida mönster.
Antingen är valfriheten bra eller så är den förödande.
Antingen är vinstutdelning höjden av lycka eller också är det "rövarkapitalism".
Att använda ordet "barrikader" vittnar om att grupperingar med olika synsätt i
dessa frågor inte ens försöker se till optimala lösningar, till gagn för systemet
och till gagn för enskilda, kanske lite lagom av valfrihet och lite lagom av vinst.
Valfriheten har blivit en floskler och ett mantra utan innehåll, när det används
av förespåkare till valfrihet. Valfrihet blir först något positivt när man fyller val-
friheten med något positivt.
Det är ingen som gör gällande att den gamla kommunala skolan med sitt mono-
pol var helt utan fel. De fel som fanns kan man, med rätt styrmedel, komma till
rätta med både med rätt valfrihet och utan valfrihet.
Det som är nytt, och förfärande nytt, är att det nu dyker upp tidigare ej förekom-
mande fel i sk fria skolor, allt under täckmanteln valfrihet. Exempel på detta är
grov ekonomisk brottslig, inga eller få lärare, inga eller dåliga lokaler, inget un-
dervisningsmaterial, religös styrning av elever, avsteg från läroplan mm mm).
Allt detta "tillåts" ske under valfrihetens täckmantel. Är det valfrihet är det per
definition bra.
Valfrihet är alltså bara bra om det finns innehåll som är bra. Det är då inget bra
utgångsläge att se på friskolor / valfrihet utifrån termer som "barrikader". Man
får hoppas att ledarskribenten på BT sluntit med pennan.
Här är alltså lagom säkert bra, det finns möjlighet att utnyttja styrmedel, som med-
för att friskolor blir ett optimalt komplement till kommunala skolor, men då måste
man visa förståelse för de konsekvenser detta medför och inte låta komplementet
bli så omfattande att systemet i sin helhet medför resursförstöring, vilket det nu
gör.
Valfriheten är först bra om innehållet är bra, vilket medför att styrning i form av
lagtext, upphandling och kvalitetskontroller är optimalt utformade. Hitintills har
politikerna inte visat sig vuxna / kompetenta utforma optimala system.
Ansvariga uppvisar ibland en närmast katastrofal naivitet. När friskolornas brister
vid tillfälle kom på tal uttryckte utbildningsminister Jan Björklund sig på följande
sätt: VI HADE INTE EN ANING OM ATT DET SKULLE BLI PÅ DETTA SÄTTET,
VI TRODDE ATT FRISKOLORNA SKULLE BLI SMÅ ENHETER OCH FORMAS
AV PEDAGOGISKA ELDSJÄLAR".
Vad sa högste ansvarige, hade han inte en ANING?? Politiker som inte har en
ANING om vilka konsekvenser stora systemförändringar medför kanske för
medborgarnas bästa ska söka sig till andra områden.
Debatten om vinstutdelning sker också utifrån "barrikaderna". Antingen ska det
vara vinstmaximering eller också ingen vinst. Även här kan "lagom" vinst vara
ett bra komplement till kommunala skolor. Vinstmaximering lockar fram ägare
totalt fokuserade på just vinstmaximering, alla andra målsättningar får under-
ordnas. Det är återigen NAIVT; NAIVT OCH ÅTERIGEN NAIVT att föreställa
sig att denna ägarsyn ska förändras om man verbalt, bara verbalt, säger att kvali-
ten måste säkras mm mm.
Vinster går dit systemet tillåter att de går.
Med "lagom" vinster kan intresset från dessa aktörer hållas nere och man kan
gå tillbaks till ursprungsmålsättningen, mindre enheter och pedagogiskt in-
riktade komplement.
Denna begränsing ligger också i nivå med vår omvärld. Det finns inget annat land i
den sk utvecklade delen av världen som har en så "frikostig" och "okontrollerad"
finansiering av friskolor som Sverige.
En bit på vägen dit är att modifiera skolpengen. Detta skedde inledningsvis. Då
friskolor har lägre kostnader, om detta synes alla eniga, bör rimligen också skol-
pengen vara mindre, allt annat är ju bara märkligt och medför per definition att
vinstutdelning möjliggörs av annat än effektivitetsvinster.
Det går också att utforma lagtexter, upphandling, styrsystem och kontrollsystem
så att de extrema vinstyttringarna inte är möjliga. Hitintills har ansvariga politiker
inte vist sig vuxna att "anta och lösa den utmaningen".
En bit på vägen är att alla, som har ett bra skolsystem som målsättning, frigör
sig från barrikaderna och ser till helheten, i detta fallet en bra och resurseffektiv
skola där förutsättningarna styrs av samhällets och enskildas balanserade in-
tressen.
Här är barrikader dåligt, mycket dåligt, och lagom kan vara bra.
Förr sa man att vi stackars väljare får de politiker vi förtjänar. Med lite raljans
kanske man nu får modifiera detta.
Vi får de politiker och genom dessa de system vi förtjänar.
För de som är intresserade av politiska frågor sedda med ett kritiskt förhållnings-
sätt bloggar jag också "nationell" under bloggen "aktuellpolitik.blogg.se"
Av ovanstående torde framgå att jag personligen inte delar Lennart Andreassons
syn fullt ut men de frågor han tar upp måste både debatteras och lösas, inte
hamna i skuggan av mantra och floskler såsom valfrihet utan att specificera vad
detta kräver och är.
Ha en bra dag
AE
I dag hade Lennart Andreasson ett inlägg i BT angående valfriheten i skolan.
BT Svar Direkt "svarade direkt" och använde ett ordval, som tydligt, väldigt
tydligt, visar på de både märkliga och onödiga motsättningar som finns.
Sverige använder själv ofta ordet lagom för att beskriva den konsenus vi an-
ser förfeligger. Sverige är allt annat än landet lagom. Vi går från den ena ytter-
ligen till den andra, visst , lägger man ihop dessa ytterligheter och tar snittet
blir det "lagom".
Bra exempel på ytterlighet till ytterlighet är Sveriges inträde i EU. På kvällen
en viss dag var i princip alla "obegåvade lantisar på gränsen till landsförrädare"
om man inte var motståndare till EU inträde. På morgonen dagen därpå kan man
sätta på TV och ta del av Ingvar Carlsson (statsminister) när Sverige lämnar in
ansökningar till EU. Från den morgonen var alla i princip "obegåvade lantisar på
gränsen till landsförrädare" om man var EU motståndare.
Alla ställer in sig i ledet, nästan alla är det bäst att tillägga.
Försäkringskassan är ett annat bra exempel. En viss dag "attackerar" man svaga
och utsatta grupper om man så mycket som ens antyder att fusk kan förekomma.
Alla infogar sig i ledet. Dagen därpå ska det sparas och då är alla som sjukskriver
sig presumtiva fifflare. Ytterligheter ,ja, lagom vore mitt emellan.
Diskussionen om valfriheten följer samma rigida mönster.
Antingen är valfriheten bra eller så är den förödande.
Antingen är vinstutdelning höjden av lycka eller också är det "rövarkapitalism".
Att använda ordet "barrikader" vittnar om att grupperingar med olika synsätt i
dessa frågor inte ens försöker se till optimala lösningar, till gagn för systemet
och till gagn för enskilda, kanske lite lagom av valfrihet och lite lagom av vinst.
Valfriheten har blivit en floskler och ett mantra utan innehåll, när det används
av förespåkare till valfrihet. Valfrihet blir först något positivt när man fyller val-
friheten med något positivt.
Det är ingen som gör gällande att den gamla kommunala skolan med sitt mono-
pol var helt utan fel. De fel som fanns kan man, med rätt styrmedel, komma till
rätta med både med rätt valfrihet och utan valfrihet.
Det som är nytt, och förfärande nytt, är att det nu dyker upp tidigare ej förekom-
mande fel i sk fria skolor, allt under täckmanteln valfrihet. Exempel på detta är
grov ekonomisk brottslig, inga eller få lärare, inga eller dåliga lokaler, inget un-
dervisningsmaterial, religös styrning av elever, avsteg från läroplan mm mm).
Allt detta "tillåts" ske under valfrihetens täckmantel. Är det valfrihet är det per
definition bra.
Valfrihet är alltså bara bra om det finns innehåll som är bra. Det är då inget bra
utgångsläge att se på friskolor / valfrihet utifrån termer som "barrikader". Man
får hoppas att ledarskribenten på BT sluntit med pennan.
Här är alltså lagom säkert bra, det finns möjlighet att utnyttja styrmedel, som med-
för att friskolor blir ett optimalt komplement till kommunala skolor, men då måste
man visa förståelse för de konsekvenser detta medför och inte låta komplementet
bli så omfattande att systemet i sin helhet medför resursförstöring, vilket det nu
gör.
Valfriheten är först bra om innehållet är bra, vilket medför att styrning i form av
lagtext, upphandling och kvalitetskontroller är optimalt utformade. Hitintills har
politikerna inte visat sig vuxna / kompetenta utforma optimala system.
Ansvariga uppvisar ibland en närmast katastrofal naivitet. När friskolornas brister
vid tillfälle kom på tal uttryckte utbildningsminister Jan Björklund sig på följande
sätt: VI HADE INTE EN ANING OM ATT DET SKULLE BLI PÅ DETTA SÄTTET,
VI TRODDE ATT FRISKOLORNA SKULLE BLI SMÅ ENHETER OCH FORMAS
AV PEDAGOGISKA ELDSJÄLAR".
Vad sa högste ansvarige, hade han inte en ANING?? Politiker som inte har en
ANING om vilka konsekvenser stora systemförändringar medför kanske för
medborgarnas bästa ska söka sig till andra områden.
Debatten om vinstutdelning sker också utifrån "barrikaderna". Antingen ska det
vara vinstmaximering eller också ingen vinst. Även här kan "lagom" vinst vara
ett bra komplement till kommunala skolor. Vinstmaximering lockar fram ägare
totalt fokuserade på just vinstmaximering, alla andra målsättningar får under-
ordnas. Det är återigen NAIVT; NAIVT OCH ÅTERIGEN NAIVT att föreställa
sig att denna ägarsyn ska förändras om man verbalt, bara verbalt, säger att kvali-
ten måste säkras mm mm.
Vinster går dit systemet tillåter att de går.
Med "lagom" vinster kan intresset från dessa aktörer hållas nere och man kan
gå tillbaks till ursprungsmålsättningen, mindre enheter och pedagogiskt in-
riktade komplement.
Denna begränsing ligger också i nivå med vår omvärld. Det finns inget annat land i
den sk utvecklade delen av världen som har en så "frikostig" och "okontrollerad"
finansiering av friskolor som Sverige.
En bit på vägen dit är att modifiera skolpengen. Detta skedde inledningsvis. Då
friskolor har lägre kostnader, om detta synes alla eniga, bör rimligen också skol-
pengen vara mindre, allt annat är ju bara märkligt och medför per definition att
vinstutdelning möjliggörs av annat än effektivitetsvinster.
Det går också att utforma lagtexter, upphandling, styrsystem och kontrollsystem
så att de extrema vinstyttringarna inte är möjliga. Hitintills har ansvariga politiker
inte vist sig vuxna att "anta och lösa den utmaningen".
En bit på vägen är att alla, som har ett bra skolsystem som målsättning, frigör
sig från barrikaderna och ser till helheten, i detta fallet en bra och resurseffektiv
skola där förutsättningarna styrs av samhällets och enskildas balanserade in-
tressen.
Här är barrikader dåligt, mycket dåligt, och lagom kan vara bra.
Förr sa man att vi stackars väljare får de politiker vi förtjänar. Med lite raljans
kanske man nu får modifiera detta.
Vi får de politiker och genom dessa de system vi förtjänar.
För de som är intresserade av politiska frågor sedda med ett kritiskt förhållnings-
sätt bloggar jag också "nationell" under bloggen "aktuellpolitik.blogg.se"
Av ovanstående torde framgå att jag personligen inte delar Lennart Andreassons
syn fullt ut men de frågor han tar upp måste både debatteras och lösas, inte
hamna i skuggan av mantra och floskler såsom valfrihet utan att specificera vad
detta kräver och är.
Ha en bra dag
AE
Kommentarer
Trackback
